Utihelskotta!
En kollega som slagit sina påsar ihop med en läkare sa att han (läkaren alltså) mumsat Esberitox senast han var förkyld med MYCKET gott resultat. Värt att prova. Så på lunchen tar jag snabbaste vägen till apoteket, sanna mina ord.
Hemmadag
Favorit i repris
Dagens citat
Precis över gränsen
Fredag
Det här har varit en deprimerande träningsvecka. Två styrketräningspass och endast ett löppass. Och det är redan fredag. Igår vilade jag för jag hade ont i halsen. Sådär jätteont, typ nufårjagsnartvärldensbrakförkylningsont. Så jag vilade igår. Förutom några tricepsövningar med gummiband vid datorn och 48 armhävningar igår kväll. På tårna. Fast inte alla på en gång, utan 12 i taget.
Planen var ju mölj-pass på bandet igår (kanske 7 km) och ett intervallpass idag (börja med att jogga fint och behagligt i 4 km och kör sedan intervaller i 6 km). Men så bidde det icke. Och för att inte chocka kroppen och locka tillbaka läskiga hals-ontet så får det bli ett mölj-pass idag. Fast på 8 km. Det betyder att jag måste göra minst 10,4 km i helgen för att nå upp till 30 km den här veckan också. Det känns görbart. Om jag inte blir sjuk förstås.
En HELT annan sak är att jag är på jakt efter ett par jeans i exakt den här färgen som det här paret från Lyst, som ANNAWII tipsar om. De från Lyst är så förbannat dyra och jag vill ha billigare, men de budgetalternativ jag hittills hittat är i en mörkare lila ton. Jag vill ha dom ljuuuusa. Blir till att rota igenom varenda butik i elstockholmo nästa helg när jag ska dit.
Vila!
Imorse var jag inställd på att jogga 6 lugna kilometer på löpbandet på lunchen och visst, det skulle jag klara av, känner min kropp väldigt väl när det kommer till träning och vet när jag kan öka och när jag ska ta det lugnt. Men ändå har jag bestämt att det blir vila. Antagligen imorgon också och det känns lite läskigt när man kört 6 pass i veckan senaste månaden. Men så är det.
En liten tröst är att min träningstopp i detta nu trots allt befinner sig på löpbandet, fast tillsammans med Hanna och inte med mig.
Avslutningsvis citerar jag Paolo Roberto från morgonens twitter: Vila är ett vapen!
Fifteen
Det gick
Nu är dom här
Idag ska dom få göra jungfrurundan på löpbandet.
47 km
Men idag känns det annorlunda och jag känner lockropen inifrån gymmet... Benen är trötta, men överkroppen sååå redo för en omgång i gymmet. Men det klokaste vore att vila. Ja, jag borde vila...
Spränga gränser
Jag har haft en mental spärr vid 8 km när det gäller löpbandet. Tycker helt enkelt att det är så jägarns tråkigt att jag inte står ut längre. Men idag, vid 12 minusgrader så bestämde jag och Hanna att vi skulle ta en vända på bandet istället för ute (tror inte det är bra för lungorna att springa ute när det är så kallt). Och hon övertalade mig att köra 10 km "för det skulle vi ju minst ha sprungit ute", så sagt och gjort, 10 km blev det. Hade gamla lättittade avsnitt av Top Model framför mig, men trots det var jag uttråkad redan efter 3 km, så då började jag köra lite fartlek. 1 km snabbt och 1 km i komforttempo (dvs 12 km/h). Och så där höll jag på. Det gjorde det hela lite lättare att stå ut med. Så nu har jag sprängt den mentala spärren och är äckligt nöjd med mig själv.
47:19 blev tiden och det är ju ingen monstertid, men inte kattskit heller.
Efter 6 träningsdagar i följd så ser kroppen nu fram emot en vilodag imorgon och ett lättare löppass (om det inte är för många minusgrader) på söndag. Har 4,5 km kvar till 3 mil denna vecka - som ju är mitt distansmål varje vecka - och det känns som att jag kommer slå det.
Frukost
Gott blev det ändå! Så tips tips!!!
Idag är det KALLT, så lunchlöpningen får bli inne för min del istället. Löpband suger, men vad gör man. Egentligen skulle jag nog behöva vila, men känner på mig att det inte blir något spring i helgen då det ska bli så jäkla kallt, så jag vilar då istället.
Drogen
Jag vet att det är skit, men jag kan inte låta bli. Jag röker inte, dricker inte kaffe, sällan alkohol, snusar inte eller håller på med andra mysko grejer. Däremot är jag svag för Cola Light. Iskall i burk ska det vara. På dagarna får jag tag i den i vår snacksautomat på jobbet. Så när godissuget kickar in alltför obarmhärtigt eller när jag känner mig förtjänt av något extra, då stoppar jag in 11 kronor i myntinkastet och får ut en burk som jag njutningsfyllt pyser. Men jag hetsdricker inte. En normal arbetsvecka drar jag kanske i mig 2 burkar, så det är inga jättemängder.
Sån är jag.