Utihelskotta!

NU är jag förkyld. Jättejättejättejätteförkyld. Det kom inatt och känns som riktigt taskig tajming. För imorgon åker ju jag och Linda till elstockholmo för vår efterlängtade tjejhelg. Ingen träning blir det heller, säkert inte för resten av veckan, men det problemet kan jag överleva.

En kollega som slagit sina påsar ihop med en läkare sa att han (läkaren alltså) mumsat Esberitox senast han var förkyld med MYCKET gott resultat. Värt att prova. Så på lunchen tar jag snabbaste vägen till apoteket, sanna mina ord.


Hemmadag

Stora tjejen är krasslig så jag är hemma med henne idag. Hade tänkt mig en löprunda, men vi får se hur jag gör. Är absolut inte frisk än så jag kanske tar en vilodag idag. Har grym träningsvärk efter gårdagens nya bicepsövning som K tipsade mig om. Den kommer jag att köra fler gånger, garanterat. Den kommer ursprungligen från självaste Schwarznegger - bara det!!!
Men nu ska jag baka bröd och betala räkningar. Jättekul.

Favorit i repris

har totalt snöat in på den här frukosten så här kommer den igen. Idag blev det apelsin, kiwi, banan och hallon som bas. Toppa med naturell yogurt (3%), kokosflingor och kanel. Så. Jäkla. Gott.


Dagens citat

Hittade jag hos Freja.


Precis över gränsen

Klarade precis mitt mål om 30 km löpning/vecka denna vecka. 31 km blev det efter dagens 11,4 och trots att det är en del mindre än tidigare veckor så måste jag ändå vara nöjd med tanke på att jag varit sjuk och fått vila mer än vanligt. Har lite ont i halsen idag med, men jag tog det så lugnt och fint så det var inte särskilt ansträngande. Känns bra nu efteråt också.
I övrigt känner jag att distanser strax över milen inte alls känns märkvärdigt längre, snarare en hygienfaktor. Förra helgen sprang jag ju 15 km för första gången och det hade jag tänkt göra idag med om jag varit helt frisk. Hoppas snart kunna köra ett par till pass av den distansen för jag börjar bli väldigt sugen på att närma mig 20-strecket. 18 kanske? Gäller bara att hitta trevliga rundor häromkring som är så långa, men tror att jag rätt enkelt skulle kunna lägga till en extrasväng på 15-rundan och komma upp i 18. Det blir nästa mål!
So long!

Fredag

Det här har varit en deprimerande träningsvecka. Två styrketräningspass och endast ett löppass. Och det är redan fredag. Igår vilade jag för jag hade ont i halsen. Sådär jätteont, typ nufårjagsnartvärldensbrakförkylningsont. Så jag vilade igår. Förutom några tricepsövningar med gummiband vid datorn och 48 armhävningar igår kväll. På tårna. Fast inte alla på en gång, utan 12 i taget.

Planen var ju mölj-pass på bandet igår (kanske 7 km) och ett intervallpass idag (börja med att jogga fint och behagligt i 4 km och kör sedan intervaller i 6 km). Men så bidde det icke. Och för att inte chocka kroppen och locka tillbaka läskiga hals-ontet så får det bli ett mölj-pass idag. Fast på 8 km. Det betyder att jag måste göra minst 10,4 km i helgen för att nå upp till 30 km den här veckan också. Det känns görbart. Om jag inte blir sjuk förstås.

En HELT annan sak är att jag är på jakt efter ett par jeans i exakt den här färgen som det här paret från Lyst, som ANNAWII tipsar om. De från Lyst är så förbannat dyra och jag vill ha billigare, men de budgetalternativ jag hittills hittat är i en mörkare lila ton. Jag vill ha dom ljuuuusa. Blir till att rota igenom varenda butik i elstockholmo nästa helg när jag ska dit.


Vila!

Det tar emot i hela kroppen och hjärnan men idag blir det vila. Att det ska vara så svårt att unna sig det... Har inte vilat sedan i lördags och sedan dess sprungit 2,5 mil och kört två styrkepass. Och idag är halsen raspig. Kände det redan igår kväll och idag är det sämre. Ett dåligt tecken alltså.

Imorse var jag inställd på att jogga 6 lugna kilometer på löpbandet på lunchen och visst, det skulle jag klara av, känner min kropp väldigt väl när det kommer till träning och vet när jag kan öka och när jag ska ta det lugnt. Men ändå har jag bestämt att det blir vila. Antagligen imorgon också och det känns lite läskigt när man kört 6 pass i veckan senaste månaden. Men så är det.

En liten tröst är att min träningstopp i detta nu trots allt befinner sig på löpbandet, fast tillsammans med Hanna och inte med mig.

Avslutningsvis citerar jag Paolo Roberto från morgonens twitter: Vila är ett vapen!

Fifteen

Jag gjorde 15 armhävningar igår. På tårna. Vet inte när jag sist klarat så många. Måste va ett tecken på att jag gör något rätt i min träning i alla fall. Sen körde jag ju ben igår också i gymmet, så risken för blyben under lunchens löppass med Hanna är ju överhängande. Sen är det ju alla hjärtans dag också och för att fira det så bjuder våra chefer oss på en extra timma träning på arbetstid den här veckan. Lysande present tycker jag!

Det gick

Har gått och funtat länge på att jag skulle vilja springa 15 km. Inte orkat ta tag i det. Sen känner jag ju också mig väldigt nöjd när jag sprungit min 12,6-runda så då är det svårt att motivera att springa längre. Men idag gick det. Anledningen är att jag vid 11 km var jäkligt sliten och valde en annan väg sista biten hem än den vanliga (som innebär en låååång och seg uppförsbacke). Och den här andra vägen lurade mig längre och längre hemifrån och helt plötsligt var jag inte ett dugg sliten utan bara njöt av det underbara vädret. Sprang och tänkte att det borde borde borde ha blivit ungefär 15 km. Rätt exakt känsla av mig för rundan visade sig vara 15,01 km. Så nu har jag sprängt den gränsen. Känns bra!

Nu är dom här

Mina fina Nike Pegasus. I förrgår hämtade jag dom och var bara tvungen att ta en provrunda. Fast jag hade vilodag. Men det blev bara 5,7 lunga km i snön och betyget är såklart topp!
Idag ska dom få göra jungfrurundan på löpbandet.


47 km

Ja det blev 47 km löpning söndag till söndag förra veckan och det är jag jäkligt nöjd med. Igår sprang vi 9 och hade draghjälp av J som varit elitlöpare på landslagsnivå. Det var jobbigt, men sista 500 hade jag ändå krafter att spurta. Efteråt kände jag mig riktigt sliten i kroppen och bestämde mig för att ha vilodag idag.

Men idag känns det annorlunda och jag känner lockropen inifrån gymmet... Benen är trötta, men överkroppen sååå redo för en omgång i gymmet. Men det klokaste vore att vila. Ja, jag borde vila...

Spränga gränser

Jag har haft en mental spärr vid 8 km när det gäller löpbandet. Tycker helt enkelt att det är så jägarns tråkigt att jag inte står ut längre. Men idag, vid 12 minusgrader så bestämde jag och Hanna att vi skulle ta en vända på bandet istället för ute (tror inte det är bra för lungorna att springa ute när det är så kallt). Och hon övertalade mig att köra 10 km "för det skulle vi ju minst ha sprungit ute", så sagt och gjort, 10 km blev det. Hade gamla lättittade avsnitt av Top Model framför mig, men trots det var jag uttråkad redan efter 3 km, så då började jag köra lite fartlek. 1 km snabbt och 1 km i komforttempo (dvs 12 km/h). Och så där höll jag på. Det gjorde det hela lite lättare att stå ut med. Så nu har jag sprängt den mentala spärren och är äckligt nöjd med mig själv.

47:19 blev tiden och det är ju ingen monstertid, men inte kattskit heller.

Efter 6 träningsdagar i följd så ser kroppen nu fram emot en vilodag imorgon och ett lättare löppass (om det inte är för många minusgrader) på söndag. Har 4,5 km kvar till 3 mil denna vecka - som ju är mitt distansmål varje vecka - och det känns som att jag kommer slå det.


Frukost

Igår inspirerades jag av MarathonMias frukost och bestämde mig för att härmas. Såg så gott ut. Så imorse gjorde jag en egen variant med äpple, banan, hallon, kanel, kokos och naturell yogurt (3%). Skulle varit kiwi med, men den glömde jag hemma :/.
Gott blev det ändå! Så tips tips!!!




Idag är det KALLT, så lunchlöpningen får bli inne för min del istället. Löpband suger, men vad gör man. Egentligen skulle jag nog behöva vila, men känner på mig att det inte blir något spring i helgen då det ska bli så jäkla kallt, så jag vilar då istället.


Drogen

Jag vet att det är skit, men jag kan inte låta bli. Jag röker inte, dricker inte kaffe, sällan alkohol, snusar inte eller håller på med andra mysko grejer. Däremot är jag svag för Cola Light. Iskall i burk ska det vara. På dagarna får jag tag i den i vår snacksautomat på jobbet. Så när godissuget kickar in alltför obarmhärtigt eller när jag känner mig förtjänt av något extra, då stoppar jag in 11 kronor i myntinkastet och får ut en burk som jag njutningsfyllt pyser. Men jag hetsdricker inte. En normal arbetsvecka drar jag kanske i mig 2 burkar, så det är inga jättemängder.

Sån är jag.


Njaaa

Alltså jag gillar ju nya innovationer och nytänk och allt sånt, men den här löparoutfiten är jag nog inte redo för än. Men jag gillar greppet och kanske skulle jag våga slå till på strumporna, som är kompressionsstrumpor och ganska söta. Finns dessutom i många fler färger. Tror inte världen är redo för mig i en sån kjol riktigt än. Ännu mer i samma stil på Runningskirts.


RSS 2.0