THE GOOD WAY

Fick ett par löparskor av Hanna idag som inte passar hennes fot. Inte mycket använda och jag tänkte ha dem som extraskor. Så jag la i min sula i och gav mig ut på ett testpass på ca 8,5 km. Resultatet var med beröm godkänt. Har har vi dom, Nike Air Spam 8+:

Om man tränar aningen mer än dom flesta så börjar folk undra. Så om man är 35 år, har tre barn mellan 1 och 9 år, jobb och hus och kör 5 pass i veckan så blir folk misstänksamma. Folk undrar hur man hinner, hur man orkar, om man har någon ”fritid” och ifall man helt försummar sin familj.

För mig handlar det bara om prioriteringar. Och att träna smart, vilket betyder att jag tränar när jag kan och där jag är.

Jag gör mina prioriteringar så att jag nästan aldrig låter träningen bli lidande. Hellre en dammtuss mer än ett träningspass mindre. Hellre en sovmorgon mindre än ett träningspass mindre. Och hellre en missad shoppingtur eller en skippad utelunch, än ett missat träningspass. Jag skjutsar och hämtar till dagis och skola, äter i alltid middag med familjen och är med vid läxläsning och nattning, så jag känner inte att jag missar något.

MEN, Jag kan inte anpassa mig efter andras tider när jag ska träna, då tappar jag för mycket i tid och vips inkräktar träningen på min ”fritid”. Jag måste kunna träna när jag kan och där jag är. I mitt fall betyder det att jag aldrig skulle köpa ett gymkort t ex. Jag tar på mig löparskorna och när jag kliver utanför dörren är jag igång, utan tidsödande transportsträckor. Jag kan springa till eller från jobbet, krävs lite planering men fungerar utmärkt. Plankor, armhävningar och dips kan jag lika gärna köra framför tv:n, i reklampauserna till favoritprogrammet. Och ska något av barnen iväg på träning kan jag skjutsa dit och springa ett varv under tiden träningen pågår, istället för att sitta och titta på.

Sen är jag lyckligt lottad som har en arbetsgivare som prioriterar de anställdas träning och låter oss träna en viss tid på arbetstid. Från min kontorsplats har jag 25 steg till omklädningsrummet och ytterligare 15 steg till ett fullt utrustat gym. Svårt att hitta på ursäkter då liksom. Join the movement.

Har lite glömt bort den här bloggen senaste tiden men det betyder inte att jag slappat med träningen, absolut inte.
3-4 löppass i veckan och 2 styrkepass kör vi fortfarande på. Ca 3 mil löpning i veckan och många dagar blir det lite plankor och triceps-dips hemma också. Nu klarar jag 3 plankor a' 1 min och 15 sek, så det går framåt. Inga monstertider, men ändå stor förbättring för mig som började på 3x35 sek...

Barnen tycker att mamma tränar väldigt mycket och jag säger att jag siktar på att vara med i Gladiatorerna nästa år. Som gladiator. Givetvis 100% skämt. Har inte den tiden att lägga på träning, den diciplinen med kosten och framför allt ingen önskan att se ut så i kroppen. Men barnen tycker det är jättekul när jag säger så.

Ja, det är så det känns i löpningen nu. Jag kan liksom bara mala på och mala på. Igår sprang jag 11 km och det som hindrade mig från att springa ännu längre var inte kroppen, utan det faktum att jag visste att middagen stod på spisen. Och medan jag sprang längtade jag redan till nästa pass. Som ju var imorse.

 Fast då var det styrketräning. Och där är jag inte lika stark. Men upplever ändå en riktigt härlig känsla efter varje pass. Dessutom har jag blivit väldigt medveten om mina armar. Om jag sitter med armbågarna på ett bord och vilar ansiktet i händerna är det något i armvecket som tar emot, upptäckte jag förra veckan. Sen insåg jag att det var biceps som vuxit. Halleluja! Det är också rätt skönt att klara (fortfarande blygsamma) 1,10 i plankan, gånger 3, istället för 40 sekunder gånger knappt tre som det var för inte länge sedan.

Senaste 1,5 veckan har jag känt att jag kommit till en platå i löpträningen. Det bara flyter på, jag blir inte särskilt trött och jag får absolut inte träningsvärk. Dags att gå vidare alltså (om man nu inte är den typen som gillar platåer och hellre maler vidare i samma stil, bara för att det är behagligt).
Tre sätt att ta sig ifrån en platå:
1. Öka antalet pass
2. Öka distansen
3. Öka tempot

Antalet pass tror jag att jag får svårt att öka, känns som att de 4-5 pass jag kör i veckan är vad jag klarar av med jobb och barn (med egna träningar) och hus och vila. Kvar är alltså distans och tempo. Igår kväll bestämde jag mig för att ge mig ut och köra ett tempopass. Det blev 8,5 km och jag var euforisk efteråt. Kände att jag verkligen kunde ta i och trycka på i steget HELA passet. Så jäkla UNDERBART!!! Och idag känner jag faktiskt att jag är lite sliten i benen, precis som det ska kännas dagen efter. Inte supertrött, men lite sliten.

I helgen (söndag tror jag) ska jag köra ett lite längre pass än de 8-10 km som ligger inom min bekvämlighetszon. Siktar på 12. En lagom ökning.

Ja, jag är inte helt återställd än, det känner jag. Så hemma från jobbet även idag och ingen träning. Men jag körde 3 plankor nyss bara för att... Kändes skönt att få jobba lite iaf. Imorgon ska jag förhoppningsvis kunna jobba. Samt hinna med lunchlöpning med Hanna och A-K.

En timma efter löprundan igår slog den till. Magsjukan. Mitt värsta! Men den här gången hade jag tur, fick en lindrigare variant och kände mig någorlunda stabil i magen vid 01 inatt. Men inget jobb och ingen träning idag alltså. Får köra imorgon istället. Så kan det bli.

Ja, det blev helgens facit. Kan inte minnas sist när jag sprang milen och inte kände av det alls i kroppen dagen efter. Men så var det alltså nu. Efter gårdagens runda på dryga milen förväntade jag mig att känna mig sliten idag, men inte ett dugg!! Så vad gjorde jag, jo jag tog en liten lugn runda idag med. 7,4 blev det idag. Känner mig fortfarande inte sliten alls och det är en underbar känsla att känna att kroppen orkar, håller och vill ha ännu mer. Men nu blir det vila från löpningen i 2 dagar och istället gymmet kl 0700 imorgon. Längtar redan!!!

Hittade en bra utmaning hos MarathonMia som jag tänkte försöka hänga på: Träna varje dag under januari. Än så länge går det bra. Missade första dagen då jag inte hunnit se inlägget då, men tänkte hänga på nu. Dagens träning blir lugn. 3 plankor har jag precis gjort; 1 min, 1,05 min, 1,05 min och ska strax ge mig ut för en rask promenad i solen. Körde rätt tung styrka igår och sprang intervaller i förrgår, så idag får det bli så här. Långt bättre än ingenting.

Men alltså... hur kan man motstå? Jag som ÄLSKAR Nike Pegasus och rosa överlag, dom här måste jag ju bara ha. Börjar dessutom bli dags att köpa ett par nya. Love at first sight!

Det är inte roligt. Inte inspirerande. Men det ska göras. När stormen viner runt husknuten bangar jag och tar till löpbandet istället. Det blev 40 min intervaller enligt detta. Tror det ursprungligen kommer från Vasaloppets sida.